... sa Puh", citerar jag för dig där vi hand i hand tar spjärn mot de hårda vindarna och försöker komma framåt för att ta oss till vårt lilla "honings-ställe". En mysig promenad längs med Bakarebodavägen. Bara gatunamnet lockar fram ett leende. En skällande hund möter upp oss när vi kommer fram. Några bin ser vi där emot inte till, men vi hittar deras lilla gömma, lyfter på locket och förser oss.

Känner oss av någon märklig anledning iakttagna på väg där ifrån ... hm ...

Det blir honung till somriga röda gubbar med lite vispad grädde och det känns som att det inte kan bli mer sommar än så här.
Vi är lite extra glada över att hitta en så mysig liten honungsgömma eftersom vi inte har egna bin. Gott till både bär och bak och så har vi gärna de flitiga små pollinatörerna på besök i våra odlingar. Jag hör hur det surrar i slänten med blommor.

Det är skördetid och beroende på hur man förhåller sig till det har man olika mycket att göra. J är flitig med att hålla trädgårdslandet i skick och just nu växer det så det knakar. Allra mest tycker jag om att gå ut i sommarmorgonen och plocka in lite av varje till frukost. Det brukar bli salladslök, mangold, morötter och sockerärtor. Inte så dumt heller att hämta protatisen direkt ur jorden lagom till dagens middag. Hög tid också att skörda vitlök. Så har jag för första gången spritat ärtor. Pilligt värre så tur att det är gott.
Mest av allt är det ett trivselprojekt och vi förhåller oss till det som något som gör oss glada och som vi mår bra av. Precis som den mysiga promenaden till den fina lilla honungsgömman. Tacka vet jag våra små bin.