Surdegen bubblar på lite smått där jag ställt den varmt i köket. Ågren lurade nånstans och fick mig att plocka fram den ur kylen för att ge den en puff. Jag bakar mycket matbröd men är måttligt förtjust i just surdegsbröd. Knappt att man vågar avslöja, men så är det. Fast jag måste säga; den är tapper, svarar snabbt fast det går allt för lång tid mellan matningarna. Och hur det än är vill jag gärna hålla liv i den. Det är ändå något speciellt att ha en surdeg "på gång". Mata ena dagen och baka nästa. En extra lyx att glutta in under bakduken och hitta ett levain som lockar till en tugga. Gärna flera. Som nygräddat får ligga framme hela dagen och bara njutas. För nygräddat är det svårslaget. Men först ska det bubbla klart. Och förresten hiar jag mig nog till fredag. Fredag - perfekt dag för ett levain.