... tofsviporna! Så himla härligt. Sett dem på sitt karaktäristiska nästan lite singlande vis uppe i skyn. Ystra fjolårskalvar, så där ystra som bara kalvar kan vara, leksamt stångandes och så plötsligt ränna iväg, sprättandes med bakbenen högt upp i luften. Starar i holken ...
Vår. Den brukar komma med vårt årliga V/A-möte. Vår lilla förening som sluter samman nån gång i mars varje år för att ombesörja att vi har fortsatt tillgång till fungerande vatten och avlopp. Livet på landet. Mötet har nästan kommit att bli startsignal för den säsong jag tycker bäst om av alla. Därför blir stunden också lite speciell när klubban slås i bordet och mötet startas, frågor anhandlas, "bonk" i bordet igen och så avlutas det hela. Helst hade jag sett att allt det där fungerat utan behovet av en liten ekonomisk förening som kämpar på. Men visst; en social samvaro där angelägna frågor hanteras. En gemensam stund för kaffe och kaka. Så ändå - ja, faktiskt - nästan lite mysigt.
Vi går tillbaka till stugan efter avslutat möte, förbi hagen där vi brukar gå ner för att bada, och undrar när hästarna släpps dit in för sommarbete. Då ska jag ta med morot och knäckemacka varje gång jag går förbi. Bli sommarkompis med dessa fina. Men först hoppas jag att det blir tid och lust för vårstädning på tomten. En vårbrasa då vi eldar upp gammalt torkat trädgårdsbråte. Å´ då ska jag se till att det blir korvgrillning. Fest! Inte mycket smakar lika gott som en grillad korv, när man står där och värmer sig runt brasan, efter en vårdag ute med trädgårdsröj.