Sen sist …

... har våren tittat in. På väg med sjumilakliv sa en meteorolog. Med stormsteg sa en annan. Jag väljer med glatt sinne att ta dessa båda på orden. Snödropparna har tittat upp i trädgården och fåglarna hörs bland trädgrenarna. Lyfter man blicken ser man hur de har börjat "kuckelura". Till våtmarken ute på ängen har tofsviporna anlänt. Jag blir glad av "kuckelurarna" och jag blir nästan salig över tofsviporna. Hur de flyger ... hur de låter ... För mig är det vår och tidig sommar på landet med allt vad det innehåller. Det berör mig långt in. Väcker något. Och i synnerhet detta år mår man särdeles bra av att detta något vaknar till liv.

8 thoughts on “Sen sist …

  1. Våren är alltid lika välkommen, den saken är säker! När jag såg krokusarna i vår trädgård kunde jag inte bli annat än glad 😀

    Kram och ha det gott!

    Reply
  2. Visst gläds vi åt våren, ljuset, blommorna och fåglarna. Vi kommer ut och kanske kan vi leva upp lite mer denna vår. Hoppas! Och hoppas på vaccin.
    Varm kram

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Ja, det är SÅ härligt! Och jag hoppas verkligen, jag med, tillsammans med dig. Och du vet, tillsammans är vi starka. 🙂
      Varm kram!

      Reply
    1. Mia

      Post author

      I rätt riktning är det härligt med de där sjumilakliven. Extra härligt förstås att få dela dem med dig, hösttös som jag ju vet att du egentligen är. 🙂
      Kram i våren till dig Tove!

      Reply
  3. Våren, en underbar årstid då allt blir lättare, roligare och gladare. För varje blomma som titta upp, fåglarsom sjunger i skyn och grönskan på buskar och träd. Så får vi ju inte glömma solen och värmen. Det går ett lyckorus genom kropp och knopp
    Kram Kajsa

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Håller helt med; lättare, roligare, gladare, "fågligare", grönare och varmare. Lycka! Verkligen!
      Kram till dig Kajsa!

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


− four = 3