Alldeles tillräckligt bra

DSC_5934 (1)Medan blåregnet har fullt upp med att slå ut sina sista knoppiga klasar svällar citronmelissen över, spade och grep väntar på att få sätta tänderna i ogräset som frodas i vårt lilla trädgårdsland, och på att få mylla ner kogödsel så att fröna, de som fortfarande ligger kvar i påsen, kan få komma ner i jorden och gro. Ligusterhäcken som planterades förra året ropar uppfordrande efter vatten, precis som allt övrigt nyplanterat. Flera små sticklingar, som har frösått sig med vinden, vill jag gärna ta till vara genom att plantera dem i krukor och sköta med omsorg. Å´ så vill jag skriva. Så himla gärna vill jag skriva. Läsa vill jag också. Alla de romaner som legat på hög länge nu i sällskap med Bodil Malmström. Trädgårdsböcker och ett helt års nummer av "Allt om trädgård" har staplats i orangeriet och väntar på stunder att få ge tips, aha-upplevelser, lust och ny kunskap, medan staffliet tycks få mål i mun: "Jag då?". Så vill jag verkligen jättegärna läsa alla de fina bloggar jag har hittat, kommentera där jag känner att något berör mig, vilket det gör mest hela tiden. Så jag öppnar för att läsa och märker att hos flera har det rasslat till något kopiöst, hänt jättemycket medan jag inte riktigt vet var jag ska vara och därför är lite överallt samtidigt och hela tiden och inte alltid får så mycket gjort som jag önskar. Var är tiden? Var ska jag börja? Hur gör jag bäst?
Jag börjar med ett djupt andetag. Häller upp en kopp kaffe och sätter mig i trädgården där det är skönast att sitta just för stunden. Jag låter ögonen vila på blåregnet, tänker att jag måste hinna se det ofta medan det blommar. Jag blir lite glad när jag påminns om att jag ska gräva upp en hubbe citronmeliss för att ge till Sofia som gärna vill ha en kruka. När kaffet är urdrucket förbereder jag genom att ställa fram grep, spade och kratta, en stor säck till allt ogräs som sedan rensas och sållas. Så får dagen gå till det, för så lång tid tar det. I alla fall om man ska hinna gå ifrån en stund för att hälla vatten på de törstande plantor jag plötsligt kommer ihåg att jag glömde bort. Å´ förresten är det nog läge på att ta en liten paus och något kallt att dricka. Då kan jag titta lite i en trädgårdstidning under tiden. Så drömmer jag mig bort ...
Just det; fröna! Det känns toksent att förbereda jorden nu och så första omgången, men innan har jag gjort annat och när jag gör det blir jag bara stressad om jag ska så frön i trädgårdslandet samtidigt. Men idag tycker jag det ska bli kul att så. Därför bestämmer jag att det inte alls är för sent. Mycket hellre sent och lustfyllt än i "rätt tid" och stressigt. Regel nummer ett: Trädgård ska vara lustfyllt! Stort utropstecken! Medan jag skriver, ja, för nu skriver jag ju faktiskt! Kul! ... tittar jag på staffliet och tänker: Någon gång ska det bli tid för dig också. Förmodligen kommer solstolen utanför orangeriet alldeles snart att bjuda in till en härligt lat dag med någon av de där böckerna som samlats på hög. Och även om jag inte är så flink som jag skulle önska med att "pipa till" på inlägg på alla fina hemsidor jag gärna läser, så tycker jag om att få ta del av det de ger mig. Och jag tycker om att få ta del av dagen och det den ger mig, fast den kan vara attan så rörig och ofta alldeles för kort. Visst retar jag upp mig emellanåt på allt som kan kännas otillräckligt. Till och med svär gör jag om sanningen ska fram. Ska den helt upp på bordet är det faktiskt så att mina barn inte vet någon annan som kan dra till med sådana svordomsradangor som jag, vilket bereder de ett visst nöje de gånger det händer. Tillvaron är minsann inte alltid romantisk. Men oftast tycker jag att den är alldeles tillräckligt bra. Ännu oftare riktigt bra. Och stundom alldeles underbar.
DSC_5935

8 thoughts on “Alldeles tillräckligt bra

  1. Vilket alldeles fantastiskt vackert blåregn! Naturen är nog som vackrast i maj med all den blomning som hör månaden till. Bara doften av syrener...

    Ha en härlig dag!

    Reply
  2. Vilken fantastisk beskrivning av hur dagarna kan kännas just nu. Man vill så mycket på en gång. Men att vila är väldigt viktigt. Kram

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tack. Jo, det kan vara lite svårt att slita sig ibland, men man måste liksom stanna till och bara andas för att riktigt kunna njuta av allt runt omkring.

      Reply
  3. Wow! Vilka foton. Jag hade haft svårt för att slita mig från den vyn. Det gäller att njuta medan tid ges. Det är intressant att följa dina tankebanor och jag följer lätt och lekfullt med i dina tankar. Basen är att hitta rätt balans. Just den balansen som ens egen kropp och själ mår bäst av. Givetvis går det inte att ligga där permanent. Även roliga saker blir jobbiga om de MÅSTE göras. Däremot gäller det att så ofta som möjligt besöka sin personliga oas. Jag har alltid önskat att jag hade talangen för att kunna åstadkomma något vid ett staffli för jag är duktig på att se inre bilder.
    Maj är underbar att umgås med.
    Kram Bosse

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Man måste ta sina små rundor för att se allt hända, men också stanna upp och gärna flytta trädgårdsstolen dit man för stunden har bäst utsikt. Framför blåregnet känns alldeles perfekt just nu. Ofta ger det en stund att finna vad man har inom sig och det är bra. Och förresten Bosse, de där inre bilderna är förmodligen de som är mest värda, även om det är kul att gå loss med en pensel ibland. 🙂 Pröva vet ja´, kanske kommer det något jättebra ur det.
      Kram tillbaks till dig.

      Reply
  4. Jag sitter i den sena kvällen på terrassen, det är + 23 och jag lser ditt inlägg och med stor behållning. Du tar mig direkt med in i den svenska försommaren. Jag ser bilderna och jag kan nästan genom dem känna dofterna. Jag kan inse att jag saknar denna tid här hemma. Man vill så mycket och vet att just denna tid är så begränsad.
    Att varva pyssel i trädgården med total avkoppling och att njuta av det som är här och nu. Detta blir så påtagligt när jag läser det du skriver.
    Kag läser en gång till och tar på nytt till mig allt.
    Stor kram!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tack, snälla du. Vad glad jag blir att det du läser berör dig. Gör just precis så; njut av här och nu! Det vackra finns omkring oss. Och inom oss.
      Varm kram till dig.

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


six − 4 =