Stora, tunga sammetsgardiner hänger för fönstret. Tanken är att freda morgonsömnen mot ljus och ljud. Fast vad är nyttan med det, nu i oktober, när klockan väcker oss tidiga morgnar som är helt nattsvarta? Lugn musik i radion och mysigt småprat av någon stackare som redan varit igång länge. En och annan bil susar förbi, någon buss öppnar pysande passagerardörren och det tidiga morgontåget drar iväg.
Lyssnar jag noga så kan jag höra allt det där. Men det är ganska tyst och väldigt mörkt. Jag blir kvar under det varma, goa täcket medan de första låtarna spelas på radion och stiger upp först efter morgonnyheterna, när jag hör dig börja spola vatten från kranen. Sömndrucken sätter jag fötterna i golvet, kommer på benen och drar med ett ryck undan den tunga sammeten. Jag tycker det känns lite märkligt att så i ett bli varse att världen utanför redan är ett myller av rörelse, medan det ännu är nattsvart och väldigt tidigt. Var kommer alla ifrån? Vart är de på väg? När slog de upp ögonen för att möta en ny dag? Hur kommer deras dag att se ut?
Sådant kan jag undra medan jag står där kisandes med ögonen och låter nattruset rinna av mig. Fast det går förstås inte att ägna så mycket tid åt de funderingarna. Det gäller att få fart på sin egen dag. Dränka ansiktet i kallt vatten är nästan en nödvändighet för att bli något så när alert.
Vi landar vid frukostbordet, du och jag, tillräckligt i tid för frukost i lugn och ro, med morgontidning, lite av dagens agenda och tända ljus.
När morgonen inte längre är så mörk får jag en stund i orangeriet. Där samlar jag kvistar från lärkträdet. Kvistar som jag tog med mig hem här om dagen, från trädet som pappa en gång planterade vid sommarstugan. Jag binder en liten krans och blandar med ljung. Inte idag, men en annan dag, ska jag ta med mig kransen till pappa, där han har sin minnesplats, och göra fint hos honom till allhelgona.
Det känns bra att låta dagen börja med en stund i en miljö där jag tycker om att vara, med någon jag tycker mycket om och med något jag tycker om att pyssla med. Jag hoppas att alla andra som irrade kring där utanför, tidigt i den nattsvarta morgonen, också finner en sådan stund.
Gunnel
Visst är det underbart att få börja dagen på morgonen i sin egen takt. Att försova sig, som ibland hände när jag jobbade, förstör rytmen för hela dagen. Ha en fortsatt bra dag.
Mia
Post authorJa, morgonen behöver lite omtanke för att inte resten av dagen ska komma ur fas.
Tack, du med!
annette
Visst är det härligt med dagar där man bara kan vara.
Älskar mina fridagar från sjukan då jag kan njuta av tystnaden, en promenad genom parken, en bra bok eller bara gå och pula med vad jag känner för
Ha en underbar dag
Mia
Post authorSådana dagar är guld - det gäller att njuta till fullo.
Tack, detsamma önskar jag dig!
Le art de Vivre
Ååååh vad det kändes mysigt..att ligga kvar där i sängen en stund, att sitta med tända ljus vid frukostbordet och höra tidningsprasslet...att börja dagen så lugnt och skönt. Själv såg jag länge...för länge, missade bussen, den jag flåsandes sprang emot och so körde förbi. Stress och inte alls mysigt...men imorgon kanske?
Kram Kajsa
Mia
Post authorEn liten stund morgonlycka som ger mycket åt dagen. 🙂
Ja, kanske en lugnare morgon för dig nån annan dag ... Hoppas det.
Kram till dig!
Ditte
Tack för njutbar läsning och fantastiskt vackra bilder.
Jag sänkte axlarna, tog ett djupt andetag och funderade mycket när jag läste din text.
Stor kram!
Mia
Post authorTack själv fina Ditte, jag blir glad över dina ord.
Kram till dig.
Tove Olberg
Vakna stilla till en fröjd
från natt till dagen nöjd ...
Goa bilder ramar in en mjuk text!
Kram
Mia
Post authorTack Tove!
Varm kram til dig!