Ett medelhav i miniatyr har sluppit månader av isolering i källaren. Ett par veckor i skuggan under skyddande fiberduk för att vänja sig vid solljuset och nu står de äntligen där i full sol framför lavendelhäcken. De låter sig tålmodigt kasas runt tills jag känner att de hamnat rätt.
En liten plats som denna med doft av citronblom kan räcka för att drömma sig bort en stund. Och med hjälp av verklig järnvilja kan jag också frambringa en touch av Monets trädgård när jag står framför mitt blommande blåregn. Litet men naggande gott - det är fullt av blomklasar i år.