Jag njuter med gott samvete av att ta en lat söndag uppkrupen i sköna soffan. Gofika, fler än en, och Maeve Binchys "Firefly Summer" inom räckhåll. Med Maeve tar jag mig till platser och miljöer där jag mår gott av att vara. Sköna soffan är också en sådan plats denna dag, när himlen och allt regn gör den grå och mörk där utanför. Inne lyser vi upp med ledslingor och stearinljus.
Det känns rofyllt att tillåta sig. Nu var det rätt länge sedan sist. Jag lägger ifrån mig boken en stund, lutar mig tillbaka, blundar och känner doften av stearin. Nästan så man förnimmer lite jul. Men det är ju ett tag till. Så tar jag fram ritningarna på sommarens projekt, det som är anledningen till sjuttio liter spikrens, hanterbart ont i höger armbåge och massor av roliga tankar på alla möjligheter. Alltihop är fina göragrejer en grå oktobersöndag.

Det fina livet på landet, som vi har börjat kalla det, är efter denna sommar inte mer än ett stort rivningsobjekt. Lördagen inkluderade ett arbetspass. J högg ner de mesta av murstocken, det enda som nu är kvar av den gamla sommarstugan. Yngst och jag skövlade allt förvuxet, samlade ris, grenar och bråte i en stor hög och täckte marken med stora takplåtar från det gamla huset, i ett försök att ogräsbekämpa.
"Oh, vad fint det blir", säger jag glatt, nöjd med vår gemensamma insats. Yngst tittar frågande på mig. "Tycker du?", säger han, "Var då?" Jag förstår honom. i själva verket ser det förfärligt ut. Just nu. Men det kommer ju att bli jättefint och det är det jag ser för varje steg vi närmar oss målet. Det är ett jättekul projekt att driva tillsammans. Och det är balsam för själen, åtminstone för min, att tillbringa tid mitt i detta kaos som omger sig med hav, hagar och ängar. Höra naturen, inte höra trafiken, höra fåren bräka och prasslande buskar som avslöjar att de är precis intill, se kossorna i hagen mitt emot där de går och betar, hur de nyfiket stannar till och spanar in oss när de går förbi. Se den sötaste av alla små kalvar ta ystra glädjeskutt så som bara en sådan liten söting kan. Det är en plats att må bra på och till våren drar bygget igång. Spännande. Och jättekul.

Men denna dag har vi lat söndag med gråmys inpå knuten. Jag får nästan lite lust att tända en brasa i kakelugnen. Fast det är  fortfarande väl varmt för att börja elda. Sommaren har följt med oss ända fram till oktober och vi får vänta in mer kylslagna dagar innan brasan tänds. Känns lite konstigt att tänka att det är advent nästa månad.