Det går inte …

... att räfsa de gamla höstlöven i dag. De virvlar allt högre upp och längre bort, flyger all världens väg. Jag får göra nåt annat. Plockar undan fjädrar och ägg och konstaterar att de med godis i är väldigt tomma, lika uppätna som de målade. Några påskliljor blir kvar på terrassen. De har klarat helgen ute i den kalla våren.

Påsken är skön. Inte alls med samma förväntningar som jul, eller de fester man "måste" ha vid midsommar och nyår. Vi låter ofta bli att bry oss om de "måstena". Vid påsk behöver man inte ens bry sig om att låta bli för den helgen finns de inte på samma sätt. Man kan utan betänklighet fira den helt i lugn och ro. I vetskap om den annalkande våren. Men var är den?

Vi tampades med blåst, regn, hagel och snö mitt emellan små stunder av blå himmel och sol, insvepta i filtar i våra nyoljade trädgårdsmöbler som fått göra säsongsdebut. Men vi gjorde det i sällskap med finaste trion och det värmde förstås gott. Det är fint att få vara samlade för några dagar.
Nyfikna, fyrbenta grannar närmade sig. Fjolårskalvar som blivit lite tuffare och vågar sig lite närmre.

Så var påsken nerpackad.
"Blåsdag i dag", sa Puh.
Räfsar en annan dag.

10 thoughts on “Det går inte …

    1. Mia

      Post author

      Tack, vi är mitt i en fin helg, njuter en lugn och skön söndag med regnsmatter mot rutorna. Trädgårdsarbete får bli när dagarna är mer sköna utomhus än i dag. 🙂
      Ha det gott!
      Kram till dig!

      Reply
  1. Det är en viss ton av stämningar i dina inlägg som gör gott. Tilltalande och fint och föder eftertänksamhet som bilderna förstärker!
    Kram o trevlig helg Mia!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tack Tove, din lyhördhet för mina ord värmer.
      Solig lördag med trädgårdsröj och i dag en rofylld söndag med regnet smattrande mot rutorna. Saker att må gott av.
      Tack, jag öskar dig en fortsatt skön söndag och en bra start på veckan som kommer.
      Kram!

      Reply
  2. Jag är förtjust i både Puh och dina personliga inlägg. De är som balsam för själen. Du har mig in din hand. Vem vet. De där fyrbenta kommer kanske fram till din hand och får en present snart. Måste varit härligt att ha flocken samlad. Solveig lider mer än jag. Beror på att jag stänger av hjärnan och kan nöja mig med rösterna och talet och hoppas allt blir som vanligt igen. Det var en riktigt kylig påsk. Men nu går det mot rätt tid.
    Sköt om dig.
    Kram

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Att bli omnämnd i sällskap med Puh i detta sammanhang gör mig glad på riktigt.
      Gröna, frodiga kvistar bruka locka de fyrbenta, men det är fortsatt svårt att charma dem att komma närmre.
      Som en styrkekram att få vara samlad med familjen. Gångerna har varit lätträknade och vi är försiktiga, men vi är givetvis glada för de tillfällen som blivit. Hoppas att både ni och vi kan träffa våra allra finaste väldigt snart och att vi riktigt ska kunna krama om dem.
      Ja, en kall vår så här långt, men "vårbruket" har ändå börjat så smått. Med en kaffe i solen, på trappan, till exempel. Nästan det bästa bland vårens saker att göra.
      Tack, du också!
      Kram!

      Reply
  3. Kravlösa helger som typ påsk är något jag och maken också gillar. Men vi kanske är lite annorlunda annars också. Vi firar julen med barn och barnbarn men övriga helger åker vi hellre ut och fotar i naturen än partajar. Det har blivit vår tradition och den gillar vi skarpt 🙂

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


2 + five =