Vi lämnar landet …

... för några dagar och styr kosan till vårt "gamla hus". Jag har en dag på egen hand. Njuter den men med en lite märklig känsla av att husera ensam i detta till synes stora, en gång inboat för oss alla fem. Flyttar ut med morgontidning och dagens första kaffe till orangeriet. Lite kyligt om benen där jag sitter, men pelargonerna har tagit rejäl fart. Gissar att de gillar de varma, nästan lite tropiska dagar som blir här inne, för att sedan få sval nattvila.

Jag hoppas på värme och sol idag, så shortsen åkte på när benen svängde över sängkanten i ottan. Trotsar den svala temperatur som råder i orangeriet under tidig morgontimma. Bleka vinterben med gåshud, tills kaffet har tinat upp mig och solen hunnit runt.

Vilsamt att börja dagen så, i ett svalt orangeri bland pelargoner. En tillflykt. "Gamla huset" blir så stort när alla andra är på annan plats. "De små" flyttar en efter en och nu så kännbart att yngst är på gång. För dagen på långväga besök till vad som ser ut att bli hans nya vardag. Bara tanken får det nästan att eka mellan väggarna. Kanske dags för oss också ... ? Lite mindre yta ... lite mindre att ta hand om ... Tiden får utvisa.

Snart vänder vi tillbaka till vårt lilla hus på landet. Där oket faller av och tillvaron är en smula enklare. Där vi vill skapa plats för alla "små" hemvändare, att tillbringa helger och sommardagar med oss. Där vi tålmodigt väntar in sommarvarma dagar och syrenblom, för att det omkringliggande havet kyler dagarna en aning längre. En samlingsplats för familj och vänner.

Men här och nu är orangeri och trädgård runt "gamla huset" en oas. Lummig nygrönska under tidig säsong ger oss dubbelt upp av detta efterlängtade. Syren och apel i blom. En lisa.

6 thoughts on “Vi lämnar landet …

  1. Åh, så du har vågat dig i shortsen. JG känner mig fortfarande feg efter dunder förkylningen i påskas. Men snart så.
    Kan tro det kan ek tomt när de flesta flyttat ut. Fast man skapar nya livsvillkor för sig själv, nya idéer och rutiner. Kanske lite lugnare på något vis.
    Fast sen är det mysigt när de trillar hem då och då
    Kram Kajsa

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Sol och lite upp på termometern fick mig att göra ett "shorts-försök", men de vita benen håller sig än så länge bara på hemmaplan.
      Ja, tomt blir det, men det är också så att det öppnas plats för något nytt och det är minsann inte det sämsta.
      Kram till dig Kajsa!

      Reply
  2. Det är en omställning när barnen flyttar och visst blir det tomt och en omställning. Efter ett tag vänjer man sig dock. Vi tänkte först flytta till mindre men valde att bo kvar. Nu finns det plats för barn med respektive när de kommer ner till sommaren. Man får känna vad som är rätt eller fel för det är så olika.

    Kram och god måndag!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      En omställning som gör att det känns tomt, men också nya fönster som öppnas och kanske nya ställningstaganden. Ibland är det bra att det "rörs om i grytan".
      Tack och kram till dig!

      Reply
  3. Du skriver som vanligt så bra. De rör om i min egen gryta. Dina tankar känns så bekanta. Det gäller att balansera på kanten och njuta av allt fint som varit. Precis som jag ovan läser kan det komma ut något lika bra i ny form. Vi har bara ett liv. Det gäller att göra det bästa av det. Nyfiket undrar jag om det blev det ett ja för yngsta?
    Kram Bosse

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Det är de där små stunderna … helst vill man njuta dem alla.
      Det blev ett ”Ja” för yngst och inför hösten lämnar han boet. Roligt, bra och lite lessesamt på ett fint vis.
      Kram till dig!

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


7 − two =