För närvarande känns det som om kropp, tanke och handling finns och utförs på helt olika platser vid samma tillfällen. Känner inte just att det är stundande tider som splittrar mig, utan mer att det är livet som drabbar mig. Ibland slår det hårt. Gör ett försök att samla spridda delar och lyckas ganska bra.
Är bjuden på lutfisklunch idag. Gissningsvis ett bra inslag i en oredig tillvaro. Tänker att cellofaninslagna knäckebröd är lite kul att ha med och lättare kirrat än ett knippe blommor. Så det får bli lite snabbt bakat majsknäcke innan jag ger mig iväg.