Det lackar å´ det är härligt. Jag gillar julen. Men det är förstås inte enbart tomteblossglittrande. Nej, det vore allt för bra. Smolket i den väl kända bägaren leder till plötsliga och ganska oväntade insatser. Diskmaskinen byttes för ett par veckor sedan och tog en halv fredag, en hel söndag och så en del ur plånboken i anspråk. Men den diskar likt Tingeling svänger staven - glimrande! 🙂 Då var det bara det där fejandet innan det verkliga julstöket tar vid. Passar på att frosta av frysen en dag när det är ett par minusgrader. Sen vill den rackar´n inte starta upp maskineriet mer. Med en extra frys i källaren får detta inköp vänta på sig.
En rockad sker snabbt av bröd, frysgrönsaker och allt annat frostbitet och sen väntar två dagars saftkok på halvfrusna bär. Med locket på dem (saftflaskorna alltså) tar jag en ny tur till källaren för att hämta upp lite julpyssel. När jag står där och rotar undrar jag vad det är för vagt, obekant ljud. Det liksom droppar. Som en lucka i kalendern: Surprise! Där gömmer sig ett gammalt gjutjärnsrör som har rostat sönder. Rörmokaren - ja, vi lyckades, hör och häpna, få tag på en sådan från en dag till en annan - kom farande som en liten nisse mitt i adventstid. Kirrat och klart. Alla är nöjda och börsen har fått ytterligare utrymme. Till skillnad från frysen i källaren där lussebullarna kommer att få trängas både sked och skavfötters tills de blir uppätna. Så kan livet te sig för den som vill och har lyckan att bo i eget hus.
Livet ter sig också långt bortanför. Nyligen var jag på en fin, stämningsfull ceremoni i kyrkan. Sorgesamt så det gjorde ont, men också med plats för glädje och många fina minnen. Det spelades ljuvlig musik och sas fina ord för en vän som borde ha fått fira betydligt fler jular samlad med sin familj.
Ibland får man behövlig distans.
Här hemma tar vi strax tag i det julstök som vi mår bra av och gläds åt att få samlas med de vi håller av mest. Och mitt i detta vill jag gärna önska dig en jul och kommande helger så som du allra helst vill se dem.
Bland Kastruller och Vinglas
Fy katten vad allt kan komma på en gång. Att bo i hus har ju sina fördelar och nackdelar. Man kanske inte önskar att det ska hända just inför julstöket och när alla klappar ska landa under granen.
Här hemma sinar börsen på en massa 50 åringar, storbrunch, överraskningsfester, kalas och allt sådan där kul....men dock gapar den lka tom efter roligheter
Kram & god jul Kajsa
Mia
Post authorEn olycka kommer sällan ensam ... visst känns det igen. 🙂 Men vad göra?!
Ja, det blir ofta lite blandat kompott så här december.
Tack o detsamma!
Znogge
Ja, då vet du hur det känns när saker och ting havererar i december men bor man i hus så är det utgifter som kan komma när som helst. Tidsmässigt skulle det kunnat komma lägligare vill jag dock påstå. Så bra att ni hade en reservfrys i källaren.
Tack och jag önskar dig det samma!
Mia
Post authorAbsolut, jag vet! 🙂 Men man får försöka vara redo när det är dags. Man kan aldrig så säkert veta.
Tack!
Karin Eklund
Din dörrkrans går inte av för hackor precis! Så vacker i mina ögon.
Ja, så är det, alltid kommer det någonting oväntat som ska fixas och som kostar. Lycklig husägare brukar vi säga och skratta. Här har både ugn, spishäll och toastol bytts ut...allt tog liksom slut på en och samma gång. Ofta är det ju så att man köper det mesta samtidigt och när det ena börjar krångla kommer det andra snart efter. Nå, nu är allt som det ska här också.
Och precis som du skriver, man får lite distans när man följer en vän till sista vilan. Då betyder det materiella inte särskilt mycket alls.
Gott slut och Gott Nytt År 2019 önskar Karin
Mia
Post authorHärligt med ett trevligt nyårsbesök på trappan. 🙂
Vi börjar hämta oss efter alla "överraskningar", men hällen hann minsann också haverera inför julen. En olycka kommer sällan ensam - SÅ sant. Högst världsliga saker på det hela.
Allt gott till dig Karin med önskan om detsamma.
Ditte
Jag är lite sen i läsandet här hos dig och vet ju att julen är över. Och en hel del bestyr fick ni innan dess med saker i huset som inte ville vara med längre. Och visst tar det på krafter och plånboken.
Jag läser din fina text fylld av kärlek och värme och jag tar den till mig. Och bilderna. Dörrkransen är så vacker och välkomnande. Och ljusstaken, hyacinten och pepparkakorna ger mig eftertanke.
Stort tack för att du så fint delar med dig.
Jag önskar dig och de dina en god fortsättning på 2019.
Stor kram!
Mia
Post authorIbland är man lite sen och ibland är det lite annat ... det är lov till att få vara så. Desto trevligare sedan med ett besök emellanåt.
Här är det väldigt låg aktivitet på soltrappan och dåligt med besök på alla fina hemsidor. Det får ge sig ...
Däremot rör det sig en del på annat håll. Både på bygget och så "gamla" huset som märkbart protesterar över att ha blivit åsidosatt. Och så förstås en del annat så här en liten bit in på ännu ett nytt år.
Jag önskar dig detsamma och tittar inom framöver.
Varm kram till dig.