Månadsarkiv: mars 2015

Surdegen bubblar på lite smått där jag ställt den varmt i köket. Ågren lurade nånstans och fick mig att plocka fram den ur kylen för att ge den en puff. Jag bakar mycket matbröd men är måttligt förtjust i just surdegsbröd. Knappt att man vågar avslöja, men så är det. Fast jag måste säga; den är tapper, svarar snabbt fast det går allt för lång tid mellan matningarna. Och hur det än är vill jag gärna hålla liv i den. Det är ändå något speciellt att ha en surdeg "på gång". Mata ena dagen och baka nästa. En extra lyx att glutta in under bakduken och hitta ett levain som lockar till en tugga. Gärna flera. Som nygräddat får ligga framme hela dagen och bara njutas. För nygräddat är det svårslaget. Men först ska det bubbla klart. Och förresten hiar jag mig nog till fredag. Fredag - perfekt dag för ett levain.DSC_4233

Ett berg av ren tvätt ligger i väntan på att tas omhand. Har legat där hela helgen och lite uppstudsigt utmanat mig. Men jag har trotsigt gått förbi, låtsats som att jag inte sett. Måndag morgon går det inte längre, jag viker frenetiskt och lägger i högar. De blir många och det tar sin tid, men ändå undrar jag nu varför, egentligen, de blev liggande hela helgen och fortsatt är ogjorda när en ny vecka tar vid. Men vi har väl ignorerat ogjorda högar som samlat sig här hemma för att göra annat istället. Som att ägna helgen åt skidor och glädjas åt svenska framgångar, heja fram lokala förmågor i idrottssammanhang där vi har framgångsrika uppkomlingar. Och så ännu en helg där familjens egen handbollslirare, med coachande pappa, har tillryggalagt åtskilliga mil på svenska vårvintervägar med en blandning av fram- och motgångar med sig hem i bagaget.
Allt har sin tid.
Förresten är måndagen en bra start för det ogjorda. Det är inte längre mörkt när klockan manar oss att stiga upp. Bara det! Himlen avslöjar att solen är nära, vilket är ännu ett dragplåster för ny energi. Och jag hinner samla den fast himlen bara luras. All ren tvätt ligger i prydliga högar där den hör hemma, fem meditativa raska kilometer, i skog som doftar vår, har avverkats och en plan för eftermiddagen har upprättats, när sol blir till regn. Någonstans här gör en flock sidensvansar flera återkommande snabbvisiter i våra gulbladiga ligusterbuskar. Utanför fönstren, i det rum som inte längre är överbelamrat med tvätt, ser jag dem sitta i buskarna och äta av de bär som är kvar efter vintern. Utanför fönstren i det rum som nu ger plats för annat, efter en måndagsförmiddag som skapat utrymme för en fortsatt kreativ dag.

DSC_4230