Monthly Archives: November 2020

2 Comments

... är inte rätt förutsättning för att tända brasa i kakelugnen. Det verkar tokigt att följa upp med att låta fönster stå på vid gavel för att slippa få värmeslag. Jag längtar efter en knastrande härlig brasa, men den får helt enkelt vänta. Vi kryper upp i goa soffan och tänder ljus så länge.
En hyacint i full blom sprider härlig doft som mot alla odds får mig att känna att vi närmar oss advent. Det är annars inte riktigt där jag är i tanken mitt i denna märkliga tid. När ett förbenat virus lagt sordin över världen och det jag verkligen längtar efter är att få krama hela finaste trion, hårt och länge. Min innerliga önskan är att alla i vår lilla familj ska kunna träffas över stundande helger. Ett litet virus kan ha överraskande bra effekt på att få perspektiv.

Medan ljusen lyser upp novembermörkret kryper jag upp i soffan en stund på "otillåten tid", den där stunden då jag känner att jag borde göra nåt betydligt mer handlingskraftigt. En lyx jag unnar mig för att jag kan. Där klämmer jag ett avsnitt, gärna av nåt brittiskt drama. Hela nya säsongen av "The Crown" har slukats i goa soffans morgonmörker. Så hörde jag en filmrecensent slå ett slag för "I vår Herres hage". Lite förvånad har jag efter två avsnitt märkt att den faller mig helt i smaken. Det är de där förrädiskt vackra, vidsträckta engelska landskapen som har en välgörande effekt. Där hade jag gott kunna tänka mig en liten "cottage". Drömma kan man ju alltid...
När ännu ett avsnitt kanske lockar pockar i stället samvetet på dagsverket. I dag består det bland annat av lussebullsbak. Finsaker en grå novemberdag, inför söndagens advent.

Liten tjuvkik, mitt i jäsning...Det blir minsann en go´fika  i dag. 🙂

2 Comments

Jag vill ha färg och sol. Ser mig om vida, men finner nada. Färgskalan är osedvanligt grå.
Fast ... det är förstås inte helt rättvist att se det så. Man får helt enkelt lyfta blicken. Å´ ser man på - där uppe lyser det gult. Prasslar härligt gör det också om det gula, för att vinden inte vill vara still. Bra att röra på sig.
Ovanför det gula finns ... Ja, vem vet vad som finns där ...
Något mycket större ...
Riktar man sen blicken nedåt avslöjar sig kvarlämnade härliga toner i höstens gömmor.
Men man behöver också rikta blicken inåt. Vara lite öppensinnad. För att upptäcka färgerna och  ana solen bak molnen.

6 Comments

För fyra år sedan den fjärde november låg morgonen vit. Stora flingor singlade och sidensvansarna flög yra och i stora sjok till och från våra gulbladiga ligustrar utanför fönstret vid mitt arbetsbord. Donald kniper platsen före tippade Hillary och världen känns lite som ett töcken. Nu kanske samme Donald kniper platsen framför tippade Joe. Rörigt. Jag väljer att lyssna på Joe a la Bonamassa i ljudsystemet istället för "valpatrasket" i media. Förändring. Ovisshet.

Hotellet har informerat mig om att det blivit dags för ett byte. Har blivit ombedd att snyggt packa ihop mina saker och installera mig i ett nytt rum. Om jag inte sköter det hela enligt vissa principer så kan allt bli en enda röra. En tvångsförflyttning sker om jag inte agerar i tid och då slängs allt huller om oreda in på en ny plats.
Ja, det känns faktiskt som en liknelse som inte är så tokig. Webbhotellet håller på att uppgradera sina servrar och hänger man inte med i flytten vet man inte vad som händer. Jag fattar varken hur jag ska packa ihop eller packa upp eftersom jag inte har tillräcklig koll på tekniken. Så jag blundar, håller tummar och för ögon och öron och hoppas på det bästa. Förändring. Ovisshet.

Vår vardag har flyttat in till det centrala livet. Här tvagas händer i parti och minut eftersom vi i och med den flytten nu delar boede med yngst som för en helt annan daglig tillvaro än vi gör. Medan vi håller behörigt avstånd till omgivningen för han en mer "nära-inpå-tillvaro" bland skolelever och idrottskompisar. Allt kan inte stanna upp. Hänsyn. Handtvätt. Bäst att se över spritförrådet också. Låta händerna få sig en liten hutt. Jag hoppas på en snar förändring. Förbättring. Men ovisst i dagsläget.

Det blåser upp. Tid att oroa sig? Nej, till vilken nytta då? Men kanske ändå tid att gjuta olja på vågorna. Putsa sina fjädrar och se tiden an.