Lite utöver

12 Kommentarer

IMG_0915Blåsdag. Så sa Puh. Och det händer inte bara i Sjumilaskogen. Blåsdagar finns runt oss ganska ofta också där jag bor. Under ett par dagar har de friserat och syresatt oss till råge, bara vi tittat ut genom dörren. I veckan trotsade jag alla sekundmeter med en cykeltur in till centrum. Kom hem rosenkindad och mör i benen med håret på ända.

Man både ser och känner havet slå upp. Piska och riva. Rätt klädd kan det vara riktigt härligt. Fast cykel är förstås inget vidare val att ta sig fram på. Om man alls kommer fram. Det är en utmaning att hålla tramporna i rullning och att hålla utstakad kurs.

IMG_0912 På sina ställen utmärker sig havet alldeles särskilt. Vi tog oss till en sådan plats en solig dag mellan nyår och trettonhelgen. Packade för korvgrillning. På en plats där vi ska bygga oss ett bo till sommaren. Just denna dag hade havet trillat ur sin vanliga form och bredde ut sig långt upp på vägen där vi promenerade fram. Och längs med strandkanten hade spännande formationer bildats där havet slagit upp och där den isande vinden tycktes ha förstenat det. Men vi tog oss till den glänta där vindarna inte fann oss. Där vi värmde frusna händer kring eld och grillade korv i glöden som blev.
DSC_6650

En lagom blåsdag kan vara mysigt. Rätt klädd och med ett krafttag om hatten.

10 Kommentarer

Den tidiga sommaren är så varm och de sena kvällarna så ljumma att man alls inte vill lägga sig att sova. Nästan tjugo grader visar kvällstermometern, lite gäckande retfullt eftersom klockan väcker oss tidigt nästa vardagsmorgon.
Men igår tog jag väl tillvara den ljumma, sköna sommarkvällen. Vår lilla kör hade en extra sångabstinensträff - vi kände helt enkelt att det var för länge att vänta med dessa energigivande träffar över hela långa sommaren. En samlad liten skara sjöng glada toner i grönskande växthus, serverades svenska jordgubbar och rosévin (varannan vatten :) ) ivrigt bläddrandes bland noter och jag mådde så himla bra som man bara kan av att få vara en del mitt i detta.
Idag tonar efterklangen i form av ett berusande välmående. Sång, rosévin och jordgubbar  borde absolut oftare kombineras med grönskande växthus som intas av goa körkompisar i den ljumma sommarkvällen. Mer sångabstinens är troligtvis att vänta inom kort.
DSC_5956 (1)

IMG_0642Det är årets första verkliga "Mia!-När-man-ser-dig-sitta-på-trappan-med-en-kaffekopp-då-vet-man-att-det-är-vår!"-dag.  Å´ jag ger en del av dagen en sådan stund; sitter på soltrappan med nunan vänd mot D-vitaminberikande strålar. I koppen har jag varm choklad med vispgrädde och kanel, och jackan ligger i en liten hög bredvid mig på trappan. Det är för varmt där jag sitter för att ha den på.
Jag är precis hemkommen från en rask promenad, som förmodligen framställs som mer chick om jag tillåter den kallas power walk. Premiärdag för lågskor. Stegen känns lätta när kängorna byts ut. En av alla saker jag gillar med våren. "Köpa blommor till mig själv", hör jag en kvinna säga på lokalradion, "så brukar jag uppmärksamma åttonde mars." Mm, köpa blommor till sig själv, tänker jag, det är en bra sak att göra idag. Och alla andra dagar. Fast jag har siktet inställt på något annat, som kommer sig av ett forna inköp just den åttonde mars.  Jag tänker skörda citroner. Verkligen något jättebra, i alla fall för mig, att göra just idag - all världens kvinnors Dag, som får mig att känna att jag ska tillägna den helt åt mig själv.
Nu vet jag inte längre hur många år sedan det är, som jag inte klarade av att lämna handelsträdgården, utan att det där underbara citronträdet fick följa med mig hem. Vid det tillfället dignade det lilla trädet av citroner och jag var både lycklig och stolt. Visst, det kan framstå som lite nördigt, men det är något mellan just den här citronen och mig. Nu har det vuxit sig till Ferdinand-format och är faktiskt anledningen till att vi har ett orangeri. Det blev till slut alldeles för ohanterligt att flytta ner i källaren för vinterförvaring. Och så har det ynglat: fem stycken små tvååriga sticklingar tas varsamt omhand.
Mycket om detta, men helt klart en bra dag för skörd som får bli lemoncurd ... eller kanske världens godaste citronpaj ... eller åtminstone en paj på ekologisk frukt.
Sådant tycker jag om att tänka på under dagen som jag tillägnar mig själv. Å´ så blir jag glad över att hämta ett paket på posten - eller rättare närmsta postombud som det numer är - som av en tillfällighet når mig just idag och som gör att jag kan klä mig i ny klänning. Där efter tar jag med mig skrivmaterial ut till orangeriet, men börjar med att skörda citronerna. De tjugotvå grader som bjuds håller mig varm. Jag tar en kopp kaffe på platsen dit de sista solstrålarna når och sätter sedan igång att skriva.

... och nu är det strax dags att möta upp familjen.

Alltihop, hela dagen, full av fina, bra och glada saker. DSC_5522