Bland tonåringar

Att omges av tonåringar är ofta utmanande och alldeles ljuvligt på en och samma gång. Man får de mest sköna kommentarer, tankar och helt omöjliga uttryck serverade somliga tillfällen. Jag blir påmind om det ofta och emellanåt särskilt mycket. Som när jag står balanserandes på en stol och sträcker mig efter en bok högst upp i hyllan. Då stöter jag ihop med Bilbo och Tolkien-trilogin och tankarna hamnar på en dag när mellan i trion kommer hem:

   – Vet du mamma, nu har jag läst halva boken och den börjar faktiskt bli riktigt spännande.
   – Vad kul! Det är en bra sak att plöja igenom en hel bok.
   – Vad menar du med det? Att inte jag skulle läsa böcker?
   – Jo … men visst … jag vet väl att du har massor att läsa. Men jag tänker mer…
   – Ja, hur tänker du egentligen? undrar han en aning stött.
   – Skönlitterärt! Jag tänker att det är en himla mysig känsla att läsa en bok att koppla av till. … Finna glädjen i att läsa en bok som man själv har valt och inte för att man måste.
   – Jo … fast nu är ju inte detta direkt frivilligt. Vi ska ju redovisa boken i skolan.
   – Kan du inte istället välja att förstå hur jag menar? Att skönlitterära böcker berikar ens liv, tar en till nya miljöer, man lär känna nya människor…
   – Men nu tar du väl ändå i lite?
   – Nej, varför det?
   – Jag vet inte precis om jag tycker att jag lär känna nya människor. Det handlar om Bilbo mamma. Det är en hobbit.
   – Okej, det var inget.
   – Fast vet du en sak? Det är en jättebra bok att redovisa. Det är bilder i boken och man brukar ju säga att en bild säger mer än tusen ord. Alltså är det en väldigt innehållsrik bok.
   Jag tystnar några sekunder. Sådana här stunder känner jag verkligen hur ofantligt mycket jag älskar mina barn.
   – Det är ett underbart sätt att se det, säger jag. Kan du inte lova mig att presentera just den tanken i själva redovisningen? Hade jag varit din lärare hade jag fallit pladask.
   – Kanske … får se. … Förresten, hur går det med din bok?
   – Va, utbrister yngst som har suttit intill och hört vårt samtal, vad då din bok mamma?
   – Ja, du vet väl att mamma håller på att skriva en bok? säger mellan.
   – Va? Skriver du en bok?
   – Visst, ser du … en bok om porr och kriminalitet, säger jag som i själva verket inte alls håller på att skriva någon bok, men går på skrivarkurs.
   Yngst ger mig en undrande blick.
   – Vuxna! Om du skulle skriva en bok mamma, så hade jag trott att det skulle vara något drama.
   – Jo … men du vet, säger jag, … om man vill vara säker på framgång så ska man skriva om porr och kriminalitet.
   Det blir tyst en stund.
   – Usch!
   – Men lyssna inte på henne, säger mellan, hon bara bullcrapar dig.
   – Jag gör vad sa du?
   – Bullcrapar. Det betyder ungefär…
   – Jo, tack, vad det "betyder ungefär" förstår jag faktiskt när jag hör det i sitt sammanhang. Men vad är det för typ av uttryck?
   Äldst som också är hemma dyker upp i dörröppningen.
   – Mamma, säger han med eftertryck, du har det inte lätt.
   – Jo, säger jag, … en aning utmanade ibland bara. Men jag kan faktiskt inte just komma på någon annan som har det så bra som jag.

DSC_2278

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


+ three = 8