När yngst stiger upp denna tidiga morgon, tittar ljuset lite blygsamt in på hans rum. Själv drar jag ännu tunga fötter efter mig, uppstigen till mörker en halvtimme tidigare och mitt morgontrötta jag har inte hunnit lämna mig. Men lite omskakad blir jag och kvicknar till en aning, när jag upptäcker att den pudervita trädgården visar sig för mig där jag sitter vid frukostbordet tillsammans med dig. En ny företeelse denna vinter med annalkande gryningsljus till frukost.
Mörkret börjar fly. Inte bara denna morgon utan för en lång vår och sommar som vi har framför oss. Som låter oss ana att de ligger där på lur. För att riktigt gäcka får solen lite senare dagen att glittra. Det pudervita utanför kökets terrassdörrar avslöjar fyrfota grannbesök. Välkommen hjälp att hålla mer ovälkomna små gnagare på behörigt avstånd. Och solen får mig att längta efter stunder på trappan, lutandes mot husväggen, omgiven av solig värme. Det får allt bli en sådan idag.