Viken lyx

DSC_4455DSC_4454Jag tycker lite extra mycket om de dagar när man välkomnas hem vid grinden av pärlhyacinter som tittar upp ur en bädd av silverarv under vandrande skugga från ett blommande päronträd. Det är väl just för att de är så få och springer iväg så fort, fast man försöker hålla dem kvar för allt vad man förmår, som de där dagarna när fruktträden blommar är så speciella. Nästan lite väsensfyllda. Persikoträdet kommer snart ha små kart, plommonträdet har precis blommat över, päron- och körsbärsträd blommar överdådigt och äppelblommorna är på väg att slå ut. Känslorna spirar i takt.

DSC_4446 Värmen som orangeriet erbjudit har gjort att också vårt citronträd är mer än generöst med blommor och frukt.  Doften från den blomningen ... ja, den kan jag inte riktigt sätta ord på, men alldeles underbar är i alla fall ett tappert försök.
Fikonträdet ger inga blommor men stoltserar med betydligt mycket mer frukt än någon gång tidigare och jag vattnar tappert, för det har jag läst någonstans att man ska, i hopp om att de alla vill mogna.
Men nu har merparten av vårt lilla medelhav haft två veckor på en plats med ömsom sol, ömsom skugga, tätt mot en vägg ute i det fria. Fjorton dagar med solskyddsfaktor à la tätt omvirad fiberduk för att inte bli sönderbrända när de släpps ut ur sitt vinteride. Det har nyligen varit avtäckning. Nästan lika heligt för oss här hemma som för konstnären när verket skall visas offentligt. Snart ska de ut i full sol. Vi konstaterar glatt att förra årets sommarprojekt ger den belöning vi hoppats på. Kanske blir det en citronpaj, en familjefavorit bland bakverk, på egna frukter Kanske en fikonmarmelad. Vilken lyx det skulle vara.
DSC_4456

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


5 − fyra =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>