Mini-moni-mi

DSC_4975"Mini-moni-mini-moni-mini-moni-mini-moni-mini-moni-mini-moni-mini-moni-mi" - och så tillbaks igen. Familjen drar verkligen en nitlott när jag tar plats vid pianot för att öva skalor och sedan stämmer upp med en ensam alt.  Det har betydligt större underhållningsvärde när musikutövaren i vår trio låter fingrarna i ren känsla och sann glädje röra sig över tangenterna. Men jag behöver klaviaturens hjälp för att ha koll på hur det ska låta, så familjen får helt enkelt stå ut.
Det har blivit dags att damma av julsångerna. Å´ korka upp den första glöggen tror jag, jag börjar bli lite sugen nu. De sitter inte helt där de ska ännu, julens sånger, fast sakta men säkert närmar jag mig toner som hamnar på rätt plats.
Efter en stunds soloövning hemma drar jag, till familjens stora belåtenhet, iväg till körkväll. Sjunga upp ihop är väldigt mycket skojigare, och man blir absolut gladare av att höra alten tillsammans med sopranen; de gifter sig fint kan man nog säga. Så smids det lite planer. Det lutar åt en grillkväll på stranden, den fjärde söndagen, samlade med våra familjer och inbjudna grannar, varm glögg på termos och med texterna till julsångerna i fickan. Fast till dess kanske de sitter, utan fusklapp ... och jag har definitivt hunnit smaka på glöggen.

2 thoughts on “Mini-moni-mi

  1. Du har verkligen fattat detta med körsång – just att sjung ihop är ju själva grejen, men samtidigt är det alltid bra att vässa sina egna toner lite däremellan!
    -säjer Lisa som är körledare för två körer!
    Lycka till med sjungandet!
    Lisa

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


− fem = 2

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>