Att stanna upp en stund

DSC_5033Vi brukar pussla i advent. Det är någonting mysigt och rogivande med att låta ett pyssligt pussel ligga framme. Det får en att slå sig ner en stund och börja plocka och leta bland bitarna, fast man många gånger tänkt att det var något annat man egentligen skulle göra. Man stannar liksom upp. Det känns vilsamt mitt i allt som lätt kan gå lite för fort inuti en när man är i advent. Man vill gärna så mycket ...
Sittandes bland alla kringströdda krumeluriga små bitar har vi mitt i andhämtningen samtidigt kunnat ana storstadspulsen. Förväntansfulla inför sommarens tur till New York för ett par år sedan valde vi julen dessförinnan ett pussel med motiv av ett kommande möte. Och inspirerade, eller kanske snarare alldeles betagna av alla intryck vi sedan hade med oss hem, vände vi, den advent som följde, än en gång upp mängder av små delar för att sammanfoga en ny vy av denna storstilade världsstad.
Årets beställning är nu lagd. Tusen bitar, skramlandes i en kartong huller om oreda, är på väg hem till oss med posten. I år går den "pussliga turen" till London. Också det en stad med många minnen att må bra av. Jag gläder mig till stunder med "återbesök".

2 thoughts on “Att stanna upp en stund

    1. Mia

      Inläggsförfattare

      Tack, det känns mysigt att vara i advent. Låt oss hoppas på många stunder att ta vara på den känslan.

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


× 8 = sextio fyra

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>