Jo, men visst …

... det blev en liten skörd nypotatis från vår högt skattade lilla odlingslott. Små, jordiga som helst hade velat växa till sig en stund, men som vi vill få premiärnjuta av till vårt stillsamma midsommarfirande. Ljuvligt att vakna i godan ro på morgonen, inför den omsusade aftonen, och lugnt kunna ligga kvar i sängen en extra stund. Vakna ordentligt och sen titta på varandra och säga att vi nog ska se om vi kan få tag på några färska röda gubbar. Först en lång frukost och sen tar vi i makligt tempo en liten sväng för de där gubbarna. Vi stannar oplanerat till vid den grönskande parken längs med vägen. Tar en liten promenad. Där har mängder av folk samlats för att fira vår svenska midsommar, kanske det svenskaste vi har. Familj och vänner samlade i gröngräset med picknick uppdukad på filtar. Den klädda stången är rest och sommarvisorna spelas. Snart blir det dans. Upprymda, ivrigt väntande barn samlas för dans och ringlek. Du och jag fortsätter turen. Kommer hem med en ask fylld av röda bär, denna sommardelikatess, som senare på kvällen serveras med rulltårta, vaniljsås och grädde. Innan dess har vi förstås hunnit med vår traditionsenliga, härligt goda sillröra med den där tillhörande "lille en" och allra godaste potatisen.
Nyskördade pärer, solmogna gubbar, några smultron på strå och så Du o jag. Precis den midsommar vi helst vill vara i. Fint så.

2 thoughts on “Jo, men visst …

    1. Mia

      Post author

      Tack Kajsa! 🙂
      Jag tar gärna en titt in till "tanten". Ses där framöver.
      Kram!

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


six − 3 =