En solig dag i maj

När dagarna är så varma att det är skönast i skuggan, då tycker jag att sommaren är som bäst. Nu har flera dagar varit så varma. Fast det blir inte många stunder i skuggan och verkligen inga långa. Men det blir en kort stund. Ibland. Tillräckligt.
När jag måste sparka av mig skorna då jag klipper gräset, för annars blir jag så varm att fötterna nästan får panik, då är också sommaren som bäst. Barfotafötter i nyklippt gräs ... bara känn in! Det är som Evert Taube i en liten ask.
En solig dag i maj när sommaren är så vacker den bara kan bli. När orangeriet får bli skrivarlya. Då är det lätt att trivas med tillvaron. Mitt i maj, när sommaren är i sin vagga, fuktträden blommar, syrenerna slår ut, nygrönskan bländar och man bara vill vara mitt i. Försöka fånga. Povel hänger som i ett litet snöre; "Underbart är kort, alldeles för kort". Men kanske just därför så fyllt av välbehag.

En eftermiddag, mitt i en osedvanligt stökig vecka, kommer vi plötsligt på att vi firar årsdag. Vi har nästan inte gjort annat än scrollat bilsighter i tre dagar, för vår gamla trotjänare som hängt med oss från sin begynnelse, under barnens hela uppväxt, på spännande upplevelser runt om i Europa, fått oss att känna oss trygga på vägen, snabbt hjälpt oss fixa praktiska ärenden, bara tvärdör en solig lördag i maj. Och därifrån börjar vi en ny tideräkning. På fjärde dagen köper vi ny bil, inte ny-ny, men ny för oss. Det tar ungefär en kvart från det att vi stiger in på bilfirman. En bil måste vi ju ha, känner vi. Så, klart, bra! På vägen hem kommer vi på att vi har bröllopsdag. Champagne, tycker vi plötsligt, det här blev ju så bra. Å minsann, vi korkar upp på kvällen. "Tänk så bra den där dagen var för tjugosex år sen", säger du. "Ja", svarar jag, "och nästan ännu mer fantastiskt att vi sitter här så puss- och krambenägna tjugosex år senare." Det är inte alla givet.  Vi bubblar och har det bra. En solig dag och underbar kväll i maj.

Vi hämtar kraft och tur är det. Ibland behöver man den extra väl. Jag försöker att vänta tålmodigt, men jobbar mest på att inte vänta alls. Yngste sonen är på roadtrip till huvudstaden med sina två "företagskompisar". De har med sitt UF-arbete på gymnasiet blivit nominerade och vunnit pris för länets bästa säljare och ska representera på UF-mässan i Stockholm. Mamman i mig är glad och stolt, känner och är trygg med att sonen är myndig och klarar sig fint. Men samma mamma vill samtidigt att han helst ska vara tillbaka hemma innan han ens har åkt. Det är inte på vägarna man vill ha sina "små" nyvuxna barn, men man måste kunna släppa taget och ge dem utrymme. En solig dag i mitten på maj ger han sig av glad och förväntansfull och jag försöker skingra tankarna.
Hela tillvaron bråkar med mig denna dag. Allt jag försöker ta mig för förblir ogjort. Beställningar är inte klara, varor är slut, butikens digitala system fullständigt släcker ner och omöjliggör enklaste köp, glassen jag slickar i mig som får ersätta lunch rinner kladdigt ner för hela blusen. Jag längtar hem. Allt som bråkar, till skillnad från allt som är underbart, tar sån tid! Skingrar å andra sidan effektivt tankarna. Inget ont utan något gott. Men nu vill jag bara hem! Å väl hemma gör jag mig av med frustrationen med en kopp kaffe i gröna rummet och lite trädgårdsans på det. Då ringer sonen och säger att de är framme. Oj, vad det blir tydligt vad som är viktigt.

Det är en solig och skön dag i maj. Yngste sonens väl planerade sudentpresent anlände nyligen med postleverans. Jag njuter av dofterna runt om mig. Nyklippt gräs. Syren. Känner att magen börjar kurra. Dags att inta köket och råda bot. Kollar in de nyplanterade sommarblommorna i grindstolparna. Tänker att det ska kännas lite fint och välkomnande när familjen landar på hemmaplan igen. Jag ser fram emot det, men försöker låta bli att ägna tid åt att längta hem dem. Fast å andra sidan är de något väldigt fint att längta efter. Det finaste fina.

10 thoughts on “En solig dag i maj

  1. Så fint och innerligt du skriver!
    Jag förstår precis hur du känner och fungerar. Mammor är speciella varelser.
    De finns alltid under våra hjärtan, hur stora och gamla de än blir.
    Underbart vackra bilder och så fin text! Tack säger Karin

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tack Karin!
      Nu blir jag riktigt glad att du tittar inom. Jag har "besökt" dig flera gånger och läst fina texter och fått ta del av underbara foton, men varje gång jag försökt förmedla mig har det bråkat och ingen av kommentarerna har verkat landa hos dig. Jag har inte lyckats komma åt problemet och hoppas att det ska fixa sig av "sig självt" - ibland strular ju den digitala världen och man får vänta ut den.
      Allt gott till dig.

      Reply
  2. Vilken härlig kväll i maj! Dels en ny trotjänare inköpt, dels 26 år att fira. Klart att det måste bli bubbel då.

    Sy mysigt med en son som tar studenten. Det brukar vara så glada dagar och jag minns så väl hur det var när det begav sig för våra barn.

    kram

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Ja, bubbelbefogade tider är härliga! 🙂
      Finaste studenten i stan, enligt mig. Mysigt o härligt! Å´ så lite hektiskt förstås, som sig bör.
      Kram till dig!

      Reply
  3. Tack för vacker läsning! Ett lugn lägger sig här hos mig när jag läst färdigt. Jag kan genom bilderna och texten känna doften av vår och blommor från din trädgård. Det är stilla. En stund att ta in.
    Och visst är detta med att längta ett kapitel för sig- Att längta och att sakna. Tillstånden hör ihop.
    Nu bil, årsdag, bubbel, en son som tar studenten. En ny fas infinner sig och det är fint att vara mitt i den.
    Stor kram och många tankar.

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Det är skönt ibland med de lugna, stilla stunderna. Mellan allt "göra" och stunderna av tankebestyr.
      Lite mycket nu, men mest finsaker och det är härligt att yngst åter är på plats hemma.
      Jag tränar ständigt på att bli bättre på att vara i nuet.
      Varm kram till dig Ditte!

      Reply
  4. Du skriver så vackert, om skrivarlya i ett orangeri - det låter ljuvligt! Om barfotabarn och om vad som är viktigt, om stoltheten man känner som förälder. Det är en gåva att vara förälder, så himla fint!
    Jag lyssnar till Änglamarken....med sina lindblommor och kamomill.

    Önskar dig en fortsatt fin måndagskväll!
    Kram Christina

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tack Christina, för fina ord, det gör mig alltid glad.
      Det är en sann lycka att vara stolt förälder och det är en förälders rätt, kan jag tycka, att få uttrycka det. Och alla barns rätt att få höra det.
      Att lyssna, dofta och känna ... det är fint att ha med sig i sommaren.
      Ha det riktigt gott!
      Kram

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


− seven = 2