Så hörde vi dem …

Vi tittade långt och länge. Hade undrat en tid över när ljudet från strecken skulle avslöja deras flytt. Så fann vi dem, högt upp i skyn - tranorna. Kanske snarare en flykt detta år. Trötta på inflation, stigande boräntor, eltaxa ... men på väg utan behov av påfyllning vid bränslepumpar. På bärande vingar, tack och lov. Att höra tranorna ge sig av i stora fågelstreck, högt däruppe ... ett avslöjande ljud om en kommande höst.

Sommarens högresta ...

... storvuxna ...

... mångfaldiga ...

... och omtyckta av många ...

... har nu mist sin sommarskrud. Tittar visset ner i marken. Kanske lämnar de avtryck, med alla frön som nu faller, genom att åter gro och spira när sommaren hittar till oss på nytt. När tranorna ånyo kan skymtas på fälten.

Lönnarna lyser vackert röda. Till och med några ekar har börjat skifta färg. Tid att boa in sig ...

En liten tapper höna lade sig till ro sent på säsongen för att ruva. Med två små dagsgamla kycklingar verkar hon vara en mamma som inte tar notis om att hösten kan vara kall för de små. Vi gör vad vi kan. Försöker boa in också hönsens lilla hus, redet för familjen, och hoppas på det bästa.

Medan dagarna ännu var varma, lyckades vi märkligt nog med konststycket att komma i tid till mjölkbonden. Där kan man köpa komjölk på glasflaska och gårdens egen glass. Den glassen får mig redan att längta till nästa sommar. Jag hoppas vi åter lyckas passa tiden ...

4 thoughts on “Så hörde vi dem …

  1. Självklart många bra skäl för ett tranlov i sydligare breddgrader.
    Drabbades av nostalgi när det gäller solrosor. Brukade mäta och skriva statistik över årets högsta, när jag var liten grabb. Men där hade din vunnit rejält.
    Gårdens egen glass lät spännande. Rätt som det är står du där igen och slickar på en ny.
    Höstkramar från Visby

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Ja, där for de ...
      Just "rejält" är ordet för årets solrosor.
      Både "tranflytt" och "överblom" och en begynnande höst väcker viss nostalgi, tycker jag.
      Gårdens egen glass var både spännande och minst sagt välsmakande. I det avseendet är det kanske bra att tiden går fort, men jag hoppas den hinner fyllas med mycket fint där emellan.
      Kram till dig!

      Reply
  2. jag gillar de här små butikerna där man kan få köpa sig fantastiska produkter.
    tranorna ser jag aldrig här i stan, men vet ju att de endast är en bilresa bort. Men jag missar de alltid. Men jag kan känna de mäktiga vingslagen av gässen när de flyger över hustaket på sommaren. Dova vingslag.
    Vilka solrosor, majestätiska!!
    Kram Kajsa

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Mysigt, absolut, när man finner dem inte alls långt bort.
      Gässen, de är minsann "duktiga" på att göra avtryck.
      Ja, i år var solrosorna sannerligen högresta.
      Kram till dig!

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


− one = 8