Promenaden får mig att komma hem med en liten bukett stensöta och blåbärsris, klarare tankar och lättare sinne. Den sorts ingredienser som en meditativ, rask promenad runt skogsslingan brukar innehålla. Ett bra innehåll i en måndag som har gjort sina försök att vara solig men fallerat gång efter annan på grund av envisa grå moln. En måndag som känns lite tung att stiga upp till så här en tidig novembermorgon. Tända ljus, en stor kopp te och en trave böcker och tidningar är också ett bra innehåll en sådan måndag. Att ge lite tid för vart och ett gör dagen till en bättre dag.

En ny vecka efter en helg med lite att stå i. Jättekrukan med dignande citroner har flyttats in i orangeriet efter en gemensam insats av maken, mellan och yngst. Tiden som gått sedan internationella kvinnodagen för drygt elva år sedan, den dag då denna citrus med stora, gula frukter var en hanterbar skönhet som jag inte kunde motstå, har gjort den till en bjässe som jag inte längre orkar rubba. Ett angenämt bestyr får man väl ändå lov att säga, men det kräver sin man när den ska in i vinteridet och till det behöver jag numer hjälp.
Amaryllislökar har blivit satta i jorden, köpta både nu i år och tidigare höstar. Blomning under advent? Ja, kanske ... men i vart fall hoppas jag att de ska hinna upp till jul.
Oliven står nu ensam kvar ute i novemberdiset i väntan på att en frostknäpp ska bita till. Det blir lättare frukter då har jag med mig någonstans ifrån. Men om de seden hinner mogna - det är ju en annan femma. Än så länge hänger de envist kvar på grenarna. Små kämpar i ärtstorlek som bestämt sig för att trotsa den skandinaviska vintern. Men de lär retirera innan tillräcklig sol och värme åter når våra breddgrader.

Ja, lite trädgårdspyssel blev det i helgen och efter den upptäckte jag denna gråa, blöta novembermorgon, att mina röda gummistövlar, som jag lämnade jordiga ute på terassen, övernattat ute. Men alla mår vi väl bra av lite friskt luft och en renande dusch.