Author Archives: Mia

8 Comments

Det finns dagar då det är lätt att tycka att det inte borde få vara tillåtet att vistas inomhus. En dag i oktober kan vara en sådan. När solen skiner. Havet glittrar. När naturen är som en bädd av guldgult mitt i en färgkavalkad. Vem kan motstå en sådan invit? Följa stigen. Bjudas in till att vistas ute.
IMG_1335IMG_1332IMG_1336IMG_1317IMG_1323IMG_1313

8 Comments

DSC_7613Hittar en stund, tidigt på morgonen efter att mörkret lämnat, vid platsen för skrivande och annat som hanteras.
Blir sittande. Scrollar foton upp och ner. Stannar till vid flyktiga besök som "fångats" på solvarma platser under härliga sensommar- och höstdagar.

Sländor verkar högaktiva soliga dagar tidig höst. Hörs smattra med vingarna lite runt om.
Någon verkar föredra singelliv på en värmande, kalkig, betongblandare ...
DSC_7483
... medan somliga värnar om fortbeståndet - söker avskildheten på en solig plats, nästan som kamouflerade ...
DSC_7577
... medan åter andra tycks fullständigt ogenerade.
DSC_7581
Det är trevligt när den lagrade värmen på väggen bjuder in dessa bevingade ...
IMG_1271
... och när senblommande skönheter lockar till invit.
DSC_7530
Så fångas uppmärksamheten av något läckert grönt, bland gråglåmiga lecablock, mitt i byggande stund ...
DSC_7494
... medan en annan grön primadonna tar sig friheten att bara kliva på ... utan att knacka! Sätter sig skönt till rätta i skaparhörnan bland akvarell- och oljefärgsattiraljer.
DSC_2016

 

10 Comments

DSC_7568Jag ser hösten från köksfönstret. Och ute doftar den gott från den fuktiga marken. Lönnarna har klätt sig i underbara färger, men i år har de fått konkurrens. Kan inte minnas att jag nån gång tidigare sett rönnarna så härligt fyllda av röda bär. Surt, må han ha sagt, räven, men enligt sägen lär ett enda litet bär vara sprängfullt av C-vitamin. Lite tillskott av nyttigheter inför det kommande mörka och kalla. Kanske är det värt det sura. På det en bister vinter, för visst är det väl så man spår när rönnarna står stinna av bär?
IMG_1244

Det är tid att kura skymning. På soffbordet samsas inspiration för dagar och kvällar inne. Skapa, piffa, mysa, laga gott, ha det bra. Sanna Töringes Vintermat kan verkligen få mig att se fram emot att flytta inomhus under en mörk och kall höst och vinter. Rent av så pass att vi redan igår kväll värmde på säsongens första glögg. Den som väntat på att få komma fram, för den glömdes bort under vintern som var.

En ruggig höst kan minsann värma gott.

DSC_7571

12 Comments

Vi är lediga några dagar J och jag. Tanken var att lägga sista handen vid sommarhuset innan vi låter projektet gå i vila för vintern. Hade vi fått bestämma skulle det ha varit sol och härliga höstdagar. Men nu gör vi ju inte det, bestämmer över vädret, så istället har vi stått på svajig byggställning i hårda vindar och murat upp stocken. Vill gärna hinna medan vi ännu har rinnande vatten i den sommarledning kommunen erbjuder. Någon vecka till med vatten och några stenar kvar att mura.
IMG_1288Så har vi satt några av de sista bjälkarna. Trotsat blåsten och varit glada för uppehåll och den sol som tittat fram. Jag med min svindel har tittat upp istället för ner medan jag skruvat fast järnen som håller bjälkarna i nock. Själv håller jag så hårt jag kan i vad som finns att hålla.
DSC_7555

Idag är vi väldigt lediga och lite rastlösa. Regn som faller gör att det blir kanelbullar istället för husbygge. Det var inte så vi hade tänkt, men det blir bra det också. Och det är faktiskt en väldigt bra dag för kanelbullebak.

Vår trevlige och kunnige kontakt på det träbolag där vi beställer byggmaterialet har omsorg om vårt projekt och kollar upp hur det fortskrider. Han vill gärna att vi lägger taket innan våren, säger han. J och jag som tänkt att det kunde vara skönt att ta lite vintervila, tittar på varandra och tänker att: Jaha, där rök den. För så klart känner vi förstås hur han triggar igång oss.

Men idag känns det skönt att ha klivit ner från byggställningen. Mysigt att ha café hemma i goa soffan. Tända ljus. Regn som smattrar mot rutan.
Tak innan våren...hm, jag vet inte...vi får se hur det blir med den saken.
DSC_7560

6 Comments

DSC_7543Det är lite bråttom nu. Jag får improvisera. Det blev tidigare än väntat. Känns jättefint förstås.
Vi har campat ihop på tu man hand yngst och jag nu i några dagar. Annorlunda. Mysigt. Lite tomt. Så hör du av dig och säger att du kommer hem ikväll.
Att samlas, vad är bättre? Jag höjer gärna tempot en smula och hittar på något. Det känns som något fint att få göra. Tänder ljusen, smakar av den hastigt tillagade soppan. Tar fram av det nybakade brödet.
Nu är det verkligen bråttom. Fast förstås inte viktigt att det är färdigt till du kommer. Men det vore så roligt att hinna.
Jag skyndar mig att tända ljuset på trappan. Tänker att du nog tycker det är mysigt om det lyser där för dig när du kommer hem.
Så! Klart! Välkommen hem!
DSC_7548

10 Comments

DSC_7505Det är skönt med morgnar som ger en lov att vakna sakta. Och det är skönt att solen skiner en sådan dag. En ledig söndag. Efter dagar med mycket regn, när gräset växt sig högt.
Jag blir varm av sommartemperatur och trädgårdsjobb. Belöningen är doft av nyklippt gräs och en välförtjänt fikapaus i sällskap med yngst. I solen, på de gamla nötta stolarna, utanför köksfönstret. Den stunden får gärna vara länge. Det är helt uppenbart att vi tycker länge är olika långt, yngst och jag. När han är fikaklar fyller jag på min kopp och tar vara på stunden ett litet tag till.
Trädgården är stökig och orensad, men mysig och trivsam. I alla fall en solig söndag. Egentligen tycker jag nog bättre om mer reda och mindre ogräs, men sommaren har inte gett utrymme för det. Vi har pysslat med annat och då får det vara som det är.
Nu får söndagen mig att öppna upp ögonen för att honungsrosen är full med små röda nypon. Och bland allt ogräs, i det lilla land där tanken var att grönsaker skulle skördats, blommar nu istället ringblommor och gurkört och det kan de gott få lov att göra. Så ser jag några eftersläntrare på lavendeln som spirar.
Jag har en fin dag mitt i detta och det är mer än tillräckligt bra så.

DSC_7510

8 Comments

IMG_1243Om jag får önska så hade jag velat ha mer sommar med mig in i hösten. En grå höst kan bli så väldigt lång om man inte får med sig sommaren in i den. Sommar som innehåller dagar då man helst vill sitta i skuggan, för det är där det är som skönast. Och ljumma kvällar som man inte vill ska ta slut. Lite av det vill jag gärna ha med mig in i hösten, kunna falla tillbaka på när höstrugget tätnar.

IMG_1232

Nu blev det inte så. Denna sommaren gav mig mycket, men inga varma dagar i skuggan eller sena ljumma kvällar ute. Men visst, det är skönt i alla fall att traska in i hösten. Den är vilsam och behöver inte alls bli lång och grå. De där dagarna med hög, klar luft som sticker i näsan och som på något förunderligt välgörande vis susar genom kroppen - de ser jag fram emot.
De allt mörkare och kylslagna kvällarna, även om jag har lite svårt just för de, är också på något vis skönt tillåtande. Krypa in och krypa upp, i stugvärme och i goa soffan.
Det finns många brasaker med hösten. Här om dagen kom jag på mig med att till och med se fram emot kulna novemberdagar. Men innan hösten klär sig spritt språngande, vill jag först se den i alla sina sprakande färger. För om jag får önska, vill jag ha de dagarna med mig in i vintern.

IMG_1236

 

10 Comments

Jag känner att jag skulle göra annat. Både för att jag vill och borde. Så känns det. Fast det är just inte så mycket av det jag kan göra. Så då bestämmer jag mig för att göra det jag kan, för att göra något. Bättre än inget och kanske inte så dumt det heller. Kanske rent av väldigt bra.
Att göra det jag kan är i stunden att unna mig det jag annars sällan gör. Och även om anledningen inte är så angenäm, så har jag den ändå att tacka för de där stunderna jag annars inte hade tillåtit mig.
Så jag staplar. Lite smått & gott. Väl valt. Somligt tar jag mig an på nytt, annat blir första gången. I väntan på att ryggen ska säga att det nu är okej igen med lyft och lite lediga rörelser.
Det är viktigt att lyssna på sin kropp. Den talar ofta till en. Så medan jag lyssnar, läser jag. Tänder ett ljus, fyller på en kopp te och vänder blad. Jag unnar mig medan jag läker och jag tror det tillför något bra.

DSC_7477

12 Comments

Lite oförberedd hör jag dörren öppnas. Ofta brukar jag kunna höra hur, fast inte idag. Anar ändå vem det är och tänker snabbt att jag ska gå ut i hallen för att fråga hur det är, inte hur det gick. Men varken frågan eller jag hinner fram i tid förrän jag hör ett "Hallå!" som gör frågan helt överflödig. Jag vet på en gång. Jag ger honom en lång, omfamnande kram och säger att jag är jätteglad. Jag är verkligen jätteglad. "Men hur kan du veta?", undrar han. "Jag bestämde mig ju för att låta helt som vanligt." "Mammor", svarar jag leende. Vad undgår en mamma?

Den sedan tidigare upprättade lilla musiklistan, med två låtar, rullar igång. Låtarna spelas om och om igen. "Men", säger han, "kan du inte stänga av nu, jag är trött på att höra dem." Det jag hör är att han är glad att det är hans tur - att två traggliga låtar vevar om och om igen, nu för honom.
Vi korkar upp. Alkoholfritt förstås. Korken flyger iväg, långt in i buskarna över till grannen. Så skålar vi.
Sedan tar han bilen till kvällens träning. Har lovat att hämta upp en kompis. Jag stänger av musiken, "Kör långsamt", medan den ebbar ut, så att inte "Flickor bak i bilen" hinner dra igång på nytt. Sannolikt sista gången detta lilla potpurri går varmt här hemma.
Vi står i fönstret J och jag och ser honom köra iväg. Sist ut i trion har rott iland med körkortet. En milstolpe får både honom och oss. Kanske faktiskt också för brorsorna, som även de tvingas få upp ögonen för att han inte längre är så liten.
DSC_7446

12 Comments

"Flox, det luktar höst, så jag tycker", hör jag min salig pappa säga och ser honom luta sig fram och insupa doften.  Nu är de i sitt esse i vår rabatt här hemma och sätter fin färg på tillvaron. Själv sätter jag näsan långt ner i och förnimmer sensommar och väldigt mycket pappa.
Första september. "Skarvtid".  Med tanke på mina små egenformulerade "citat", utifrån hur jag själv känner, får jag väl önska alla ett "Gott Nytt!" Men till att börja med; en riktigt härlig helg!

DSC_7433