Att börja veckan

Våra måndagar börjar okristligt tidigt. Tjugo minuter över fyra startar klockradion. Det är en tid jag inte alls är kompis med, men jag vill inte ha det ogjort för det ger J och mig en stund att få börja veckan tillsammans. Säga gomorron, dricka en kopp te, tända ljus som lyser upp mörkret, få krama om varandra, önska en fin dag och säga att vi hörs senare. Sen vinkar han vid grinden. Jag stänger dörren och kryper ner en stund till, innan min vecka med alla vardagsbestyr tar fart. Så hörs vi lite senare J och jag, precis som vi sa då i ottan, men ses gör vi inte förrän vi tar helg igen. Så har vi det just nu och även om man kan önska att det varit annorlunda så är det fint att få längta efter varandra. Och alldeles extra fint att få bli så glad över att ses igen när dörren öppnas inför helgen.

Vi hade som en rockad med jättehaveri av diverse inredningsprylar under hösten och fram till jul. Det ledde till alldeles för många nyinköp och stora utgifter på för kort tid. Så kan det också vara ibland fast man önskar det varit annorlunda. Men en bra sak med det var att klockradion, som fullständigt tappade förmågan att hålla tiden och rände iväg i ett hiskeligt tempo, blev utbytt mot en som nu väcker oss med ett varsamt ljussken som lyser upp rummet en stund innan det är dags att lämna den goa sängvärmen. Och så sätter radion igång på önskad tid, med en volym som tilltar något om man inte lyckas med uppdraget. En fiffig liten sak som gör den tidiga starten på måndagen mer skonsam.

Inte bara klockradion lyste upp denna måndag, solen fanns också med en stund. Och jag hann med en promenad innan de grå molnen åter tog över. Det blev till och med en sittning på trappan, säsongens första faktiskt, med varm choklad och solstänk på nosen.
Så har jag ett härligt veckoslut med mig in i nya veckan. Tjuvstartade helgen med Kompisfika på mysigt café. En sån där som aldrig tar slut och man tror att man ska bli bortkörd av personalen. Men de lät oss hållas. Så har vi "vårstädat" ute på landet. Ja, det kändes faktiskt så när vi hade dörrarna vidöppna och sopade ut byggdamm och skräp. Sen tillät den tidiga eftermiddagen en kopp  kaffe på rabattkanten. Där sitter man och känner i stunden att livet kan inte bli bättre. På det en härlig lördagkväll med fina vänner.

Och nu har de första vårlökarna börjat titta upp i trädgården. Ljuset, de stunder när solen tar sig förbi de envisa molnen, är ett annat. Det är vårljus. Nu kan jag inte längre låta bli att längta efter koltrastsång från trädtopparna, när vårkvällen är ljus och alldeles för kall för att redan ha plockat fram vårjackan. Att frysa in våren till koltrastsång, ljusa kvällar i början av april - det längtar jag till.

8 thoughts on “Att börja veckan

  1. Här har jag börjat höra koltrasten på morgonen, och då känns det som att våren är nära. Jag har också en make som ofta reser i sitt jobb, så jag förstår att den där morgontiden är betydelsefull.

    Ha nu en fin helg! Kram

    Reply
  2. Den väckarklockan låter snäll. Eller kan den bli argare om du inte vaknar?
    Förstår att du "kliver upp" så tidigt. Passa på att ses en sista gång på ett tag.
    Lång kompisfika är trevligt.
    Härligt med vårtecken. Det finns ett hopp om fler.
    Kram Bosse

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tro det eller ej; efter en halvtimme ger den upp. Eller ... ? Den har många knappar - kanske nån jag inte hittat än.
      Morgonstund har guld i mun.
      Kompis-långfika är super.
      Våren är bäst. 🙂
      Kram till dig

      Reply
  3. Jag läser, ler och njuter av din fina text. Ett finstämt sätt att börja sin nya vecka på- och ett tryggt och vilsamt lugn.
    Varm kram

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


× 5 = thirty