Nattgäst

Jag hade sällskap i sängkammaren här om natten. Det kan vara både spännande och trevligt. Om det är J som är sällskapet vill säga. Men just den här natten var han inte hemma och de nätterna är det inte brukligt att jag delar sovrum med nån.
Något perifert, i ett sömnvaket tillstånd, nån gång mitt i natten, hör jag ljud som får mig att undra. Men ni vet; gamla hus, de har en del ljud för sig. Jag somnar om. Men så ... igen! Nu vaknar jag verkligen. Obehag. Va fasen ... ?! Vänder mig försiktigt om. Försöker lokalisera ljudet. Där! Då skriker jag. Högt!
Jag tänder lampan och det blir tyst. Ser mig omkring. Lyssnar. Inkräktaren intar stillastående position i gömt läge. Vad fanken gör jag nu? Mitt i natten! Både obehag och rädsla infinner sig, fast den ovälkomne inte direkt är någon större best.

Fasadklättrare. Jag höjer ett varningens finger.
Tar kuddar och täcke med mig. Drar igen ingångshålet - fönstret alltså. Redan en är för många. Utrymmer sovrummet, bommar igen med omsorg. Sparar problemet till morgondagen och sover gott i äldst lediga rum resten av natten.
Nästa dag gillras det med rollokola och på kvällen smäller det till.
"Människan är grym", konstaterar yngst när han hjälper mig att ta hand om offret, "denna lilla söta ..."

6 thoughts on “Nattgäst

  1. Var och en på sin plats, brukar jag säga tröstande åt mig själv när jag har gjort detsamma som du gjorde. Söta är de men inne i huset, rummen hör de inte hemma och det vill de inte förstå på annat sätt än att fällan slår igen. Tyvärr.
    Ha det gott Mia!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Det var ju inte storvilt precis, men jag är rackans så nöjd i alla fall.
      Tack Karin, ha det fint du med.

      Reply
    1. Mia

      Post author

      En liten tillflyktsort är inte så dumt när nöden så kräver.
      Tack Tove, jag hoppas att din vecka blir fin.
      Kram

      Reply
  2. Det blev kanske kallt utomhus och ett fönster såg säkert inbjudande ut. Jag hade också starkt reagerat på denna objudna gäst. Kanske kan det vara idé att sätta nät för fönstren så att släkten inte kommer på besök.
    Skönt att du kunde fly fältet.
    Stor kram!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Ja, det där nätet vi hade för fönstren när barnen var små, jag undrade här om dagen vart det tagit vägen. Tjocka släkten tillhörande ovälkommen besökare vill jag i vart fall inte tar vägen här om. Att själv fly medan en annan gick i fällan kändes bra just då. Upplevelsen håller samtliga fönster igenbommade för ett tag.
      Kram till dig 🙂

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


6 × = twenty four