Vårens första fräknar har landat

Nu kan jag lägga nyckelpiga och humla till årets vårliga lista. Förmodligen också några fräknar. De brukar landa på näsan under någon av de första trädgårdsdagarna. För hur isande kall vinden än är den där första dagen i gröna rummet, när det gräs man önskar skulle ofinnas redan börjat titta upp för att våren stegat fram och tar plats, ja, då landar förstås också jag med åtminstone en kopp kaffe på soltrappan, mellan stunder av vårstädning bland kvarlämnade fjolårsperenner, höstlöv och ogenerat ogräs.

På någon av soltrapporna blir det en stund med både lunch och fika. För jag har faktiskt tre stycken. Soltrappor alltså. Denna dag väljer jag den stökigaste men ändå kanske charmigaste. Den vid de gamla utedassen som sedan länge istället tjänar som bod för krukor, trädgårdsredskap och ved. På den plats där vi alltid säger att vi ska röja upp och rensa, vilket varje gång resulterar i något vi har kvar. Det är där den allra första vårsolen verkligen ger sig till känna. För där bakom orangeriet bland allt gammalt bråte, vid sidan om ett alldeles tokväxt persikoträd, på trappan mot söderfasaden av den gamla boden, är en plats dit vinden inte hittar. Där sitter jag med vårens första trädgårdsfika och lunch. Så klarar man lätt av att ha det, en stund. Den lilla stunden blir förstås lång. Och välgörande. Ger mer ork att se över alla trådgårdens vrår.

När jag är nöjd med dagens insats har eftermiddagen fått vinden att mojna och solen att landa på vår entrétrappa som är en annan av de tre soliga. Där sätter jag mig en stund med den sista koppen kaffe och trädgårdsböckerna staplade bredvid. Bläddrar lite, men bara för att snabbt släppa taget igen om visa råd och istället luta mig tillbaka. Mör i kroppen och glad i sinnet. På den soltrappa som gett inspiration för min tredje, virtuella variant - den som har mest utrymme för att ge orden svängrum. Hur den tar sig ut är inte min sak att bedöma. Men alla tre ger mig mental vila som för mig i rätt riktning. Just nu med lätt sinne mot våren.

 

14 thoughts on “Vårens första fräknar har landat

  1. Låter ljuvligt att ha en egen soltrappa att slå sig ned på...du skriver om det på ett så fint sätt att jag funderar på att känna efter om vår trappa kan bli en soltrappa...kanske, kanske inte.
    Våren visst är den ljuvlig, man blir så mycket lättare och gladare.

    Må väl och ha en fortsatt fin vår!
    Kram Christina

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Den där lilla platsen... någonstans... där man slår sig ner och "bara" får vara... mitt i våren som är runt omkring... 🙂

      Tack Christina, detsamma önskar jag dig.

      Kram

      Reply
  2. Har du TRE soltrappor. Underbart att kunna byta närmiljö och följa solens kretslopp. Ladybird och humlor. Härliga vårtecken. Här är det bakslag och har börjat snöa och är minusgrader.
    Kom att tänka på att dina läsvärda blogginlägg är ungefär som med längtan till vår och värme. De kommer när de själva vill. Och när de väl dyker upp skämmer du bort oss läsare. <3

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Tre stycken, så är det! 🙂 Fast nu är det som hos dig - solen ofinns! Men små ladybirds o humlor "klampar" i alla fall kring bland det gröna, så då tänker inte heller jag ge upp hoppet. 🙂
      Tack Bosse! 😊

      Reply
  3. Så skönt och rofyllt det låter. Och så fint att ha tre olika soltrappor att slå sig ner på-
    Jag hade gärna suttit med dig här en stund och säkert också fått några nya fräknar på min näsa.
    Att använda lite av dessa vackra vårdagar till att just vara och ta in våren är så skönt. Och det ger en nya krafter.
    Kram!

    Reply
    1. Mia

      Post author

      Visst är det vilsamt att få sin små stunder och ha sina platser för dem.
      Våren! Bäst tycker jag. 🙂
      Kram mitt i vårgrönskan!

      Reply
    1. Mia

      Post author

      Bra början på säsongen, med små solprickar på näsan. 🙂
      Vårkarm till dig!

      Reply
    1. Mia

      Post author

      Platser för mental vila, visst är det härligt! Där de allra första vårtecknen observeras. Våren ... aaah, bäst tycker jag.
      Jag gissar att avstavningsprogrammet spelat ett litet spratt, för det är väl fräknig han är din bror, förmodar jag. Det kan bli riktigt charmigt ibland när man minst anar det.😊
      Kram till dig!

      Reply

Leave a Reply to Znogge Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


nine × = 63